ProCantu
Kören med det klassiska soundet
 
Startsida     >Om ProCantu<     Repertoaren     Vad händer?     Kören     Körledaren     
 

Om ProCantu Se även Historik längre ner på denna sida!

ProCantu älskar genuin körsång. Vi söker att finna den maximala körklangen, den som människorösten möjliggör när den trimmas i rätt riktning. Sanningen att säga så sjunger vi inte i första hand för att konsertera. Detta gör vi gärna, men att varje vecka, på tisdag kväll, få träffas för att finslipa sångerna - det är väl det vi mest ser fram emot. Eller att lyssna in en ny sång, det må vara en gammal klassisk sådan eller en nykomponerad.

Vi är 25 stycken: 8 sopraner, 8 altar, 4 tenorer och 5 basar. Det räcker gott. Dock - dyker det upp en andrebas med intresse för vår musik blir han säkert engagerad.

När vi repeterar sitter vi en fyrkant. Det är rätt lyckat för då ser alla när det låter vackert. Likaså märker man lätt om det var någon som hörde att jag intonerade för lågt! Stämningen, både den akustiska och den mänskliga, främjas av att alla ser alla. Det blir nära till skratt, det ska alla veta. 

Vi har en ledare som Du borde träffa. Han bråkar mycket med oss. Det är sällan att det blir riktigt bra. Men rätt som det är händer det faktiskt och då fattar vi att vi har blivit bättre än tidigare på samsjungning, intonering, eller att få vår sång att bli till MUSIK. Så då tycker vi att han kan få hålla på och fixa och dona med våra toner. Ty helt sant är det: Det låter underbart vackert ibland! 

Vi delar gärna med oss av vår sång. Den, som vet var det behövs eller passar med körsång, kan kontakta vår ledare:

Rolf Aronsson
e-mail: flora@minpost.nu
tel. 0303/229046.
(Till startsidan)

 

En ung kör med "gamla" sångare. Året var 1996.

En ny kör bildas!

Det hände under våren 1996. Sångare i förskingringen samlades ihop till en profan kör med lust att "botanisera" i den genuina, profana körrepertoaren. Inriktningen på klassisk och modern körsång utan show eller koreografiska ambitioner var tydlig från början. Det var kör-sången, den musik som skapades av människorösten, som var i fokus och har så förblivit.

Vilka?

Sångarna var i åldern 25-55 år. Samtliga var rutinerade körmusiker. Det blev en tid, 2-3 år, av konsolidering och psykologisk samträning. Det musikaliska skapandet har stått i centrum för alla körmedlemmarna. Gruppen är nu väl samstämd och utvecklingen av musikförståelsen pågår ständigt.

Repertoaren.

Största delen av repertoaren valdes bland körkompositioner från förra hälften av 1900-talet. Där fanns tekniskt medelsvåra sånger med lagom intressanta intonationsproblem. Repetitionerna på tisdagskvällarna fick ett egenvärde med spännande stunder av ackord- och fraseringsanalyser. En repertoar, användbar för programplanering, byggdes upp relativt snabbt.

Ett namn.

Ett namn måste kören ha. Efter några veckors resonemang blev det ProCantu. (Till sångens fördel). Detta rimmade väl med vår fascination omkring detta att bygga musik med vårt inbyggda musikinstrument: Stämbanden.

Konserter!

Konsertverksamheten hade under de första åren underordnad betydelse. Det första offentliga framträdandet inträffade 8 dec. 1996 tillsammans med Sonja Hedenbratt! 3-4 framträdanden per år inkl. julkonserter har det sedan blivit, däribland ett eget sångprogram i Lödöse Museum, en konsert med musik av Oskar/Olle och Nils Lindberg, en sensommarkonsert i Marstrands kyrka samt egna julkonserter. I övrigt som medverkande i större program, däribland Messias av Händel och oratoriet Elias av Mendelsohn.

Skivinspelning.

4 år efter starten, under året 2000, gjordes en skivinspelning. Den visar på repertoaren som kören tagit upp under sina första år. Man kan där också märka ambitionen att skapa genuin, äkta körmusik.

Organisationen!

En styrelse bildades ganska snart och kören engagerade Vuxenskolan att lägga upp projektet som en studiegrupp. Kören fungerar som ideell förening och styrelsen sammanträder regelbundet, 8-10 gånger per år. Under år 2000 har man bytt studieförbund och engagerat ABF.

Ekonomin har legat på en blygsam nivå. I takt med att ambitionsnivån vad gäller röstbehandling och musikaliskt skapande växer kommer behovet av fortbildning att öka och därmed också behovet av ekonomiska tillgångar.

Fortbildning

På hösten 2001 kändes ett behov av att studera de faktorer, som påverkar musikskapandet. Musikalisk Kommunikation blev ämnet. En 4-dagarskurs (torsdag-söndag) anordnades med hjälp av Sandskogens Kursgård på Hasselö utanför Västervik och dess ledare Lena Elster.

Sång utan noter.

Under våren 2002 kom sång utan noter på tal i kören. Det här med noter i sångsammanhang är ju ett delikat förhållande. I många musikkulturer är noter ett nästan okänt begrepp. Sången växer ur eget skapande och detta är en självklarhet. Se hur man sjunger i Afrika, se på jazzen och dess ursrungsmiljöer, se förresten på vår egen folkmusik.

Vi i västvärlden använder noter för att vara säkra på att vår musik skall framföras så som kompositörerna tänker sig. Detta är ett fullständigt legalt perspektiv på musikskapande. Det är väl bara det att här smyger sig in en riskfaktor: Musiken blir bunden av notbilden och sångarna blir upptagna av att sjunga "som det står" istället för att musicera.

Notskriften är ett system för att föra musiken ut till nya upptäckare. Tidigare, som nämnts ovan, fördes den vidare genom muntlig tradition. Men konsten att göra musik av noterna skulle debatteras mycket mera bland de utövande sångarna. Det räcker inte med att ledarna får utbildning i interpretation och tolkning av notskriftens alla tecken.

I ProCantu har vi uppmärksammat detta och haft ett par studiedagar i ämnet. För oss är det ett stort steg att våga lämna bort notbilden. Det är inte så lätt att, efter 30-40 år med noterna framför sig, lägga dem åt sidan. Men vi vet att musiken vinner på försöket.

Framtiden!

Denna kör är i full utveckling. Vi är fortfarande lika nyfikna när vi botaniserar i körmusikens domäner. Framtiden får utvisa vad som ska hända.

 

Cantare Necesse Est!
(Det är nödvändigt att sjunga!)

(Till startsidan)